Vackert språk är inte nog

Idag har jag en jobbig dag och jag klarar itne riktigt av att ta mig hemifrån. Tänkte alveda tankarna genom att berätta om den senaste boken jag läste. (Omslaget är som vanligt klickbart och tar er till källan)
 
Man
 
Mãn av Kim Thuy
Jag älskade Kim Thuys debutbok Ru, som jag läste förra året, och blev därför superpepp är jag en dag inne på Akademibokhandeln såg att det fanns en ny bok av samma författare. Den var lika tunn som den förra och hade samma ton och upplägg (poetiskt skrivet, man kastas lite fram och tillbaka i kronologin), men av någon anlednig fungerade det inte alls lika bra för mig den här gången. Jag fångades inte upp av historien, jag blev förvirrad av upplägget och jag var otålig och uttråkad vaara 80 sidor in. Språket var fortfarannde vackert, och berättelsen tog sig något mot slutet, men jag kände mig mest ganska tom när boken var slut. Några meningar fik mig att flämta till förtjust, och mottot i början var underbart, men vackert språk tar bara en bok så långt. Hade den inte hämtat sig, handlingsmässigt, på slutet skulle den ha fått ett lägre betyg. I slutändan gav jag den 3 av 5 stjärnor på Goodreads.

Svåra frågor för unga människor

Jag flög övr till USA i måndags och under flygresan läste jag A Monster Calls av Patrick Ness (baserad på en idé från Siobhan Dowd). 
 
 
Jag valde, efter rekommendationer från BookTube, den illustrerade versionen, som ser ut som ovan. Illustrationerna var definitivt stämningshöjande och jag rekommenderar den. Historien i sig handlar om en pojke som heter Conor. Han är 13 år gammal och lever ensam med sin mamma, som är sjuk i cancer. Samtidigt går han i högstadiet, med allt vad det innebär. En natt börjar ett monster komma på besök. Conor förstår inte riktigt vad monstret egentligen vill, men finner sig (något motvilligt) i besöken.
 
Boken är skriven för lite äldre barn och hanterar verkliga och svåra teman på ett bra och respektfullt sätt. Upplägget var tankeväckande och moget, och Ness närmade sig oförskräckt bokens teman, utan att "sockra" dem bara för att boken riktar sig till barn. Språket har jag inte så mycket att säga om - den var lättläst, med korta kapitel, och man gled liksom bara igenom den. Eftersom det är en barnbok hade jag dock heller inte förväntat mig den typen av språk.
 
Jag gillade verkligen den här boken och skulle rekommendera den både för vuxna och unga. Jag gav den 5 av 5 stjärnor på Goodreads.

RSS 2.0