30 dagar - Dag 1

Dag 01 – Presentera mig själv

Jag blir alltid helt blank när jag ska presentera mig, som person. Det finns så mycket att säga, så mycket att utelämna och samtidigt inte. Men. Vi gör ett försök.

Jag föddes på första advent, och det var en julstjärna i fönstret, har jag för mig att mamma har sagt. Jag var mina föräldrars första barn, de hade gift sig nio månader tidigare och bodde i huset jag skulle komma att växa upp i. Jag började på dagis, och trivdes antar jag (svårt att säga, jag var ju så liten). Året jag skulle fylla tre fick jag min första lillebror. Det enda jag minns är att jag sprang genom en sjukhuskorridor med farmor. Och att jag hoppades på en syster.

Efter att mammas och pappas föräldraledighet tog slut fick vi inte plats på dagis och fick börja hos en dagmamma. Jag hatade det. Hennes egna barn var föskräckliga och jag vantrivdes något otroligt. Som tur var fick vi plats på dagiset igen så småningom. Sen började jag skolan.

På en morgonsamling sade jag att min bästa julklapp var att jag hade fått veta att jag skulle få ett till syskon. Jag hoppades på en syster. När mamma åkte in till förlossningen var vi hos min bästa kompis föräldrar (de bodde på samma gata) och såg på film. Pappa kom hem och berättade att vi hade fått en lillebror.

Låg- och mellanstadietiden passerade och jag trivdes inte jättebra, så vi hoppar fram i tiden lite. Till när jag började högstadiet. Högstadiet var en av de bästa perioderna i mitt liv. Många av mina bästa minnen kommer från den tiden, och även om jag nästan inte har kvar några vänner från då, finns de (hur klychigt det än må låta) kvar i mitt hjärta, oich jag tänker ofta med kärlek på dem.

Jag fick bra betyg i högstadiet och sökte, efter många om och men, naturvetenskapliga programmet till gymnasiet. I en stad där nästan ingen annan av mina vänner skulle gå. Jag saknade dem så att jag nästan dog, men jag hittade en hel del nya vänner och en pojkvän. Jag trivdes rätt bra med mitt liv. Trots att jag saknade mina högstadievänner SÅ SÅ SÅ mycket, trots en massa prestationsångest och trots ett tidvis destruktivt kärleksförhållande.

Sommaren mellan första och andra ring åkte jag på språkresa till Frankrike och träffade en tjej som på många sätt skulle komma att förändra mitt liv. Hon var lajvare, och jag hade velat prova att lajva sen jag var tolv, så jag var inte sen att fråga henne om jag kunde få haka på. Något av det bästa jag gjort. Utan henne och den frågan hade mitt liv sett helt annorlunda ut idag.

Gymnasiet passerade, sista året ägnades särskilt mycket tid åt att gråta på skoltoaletter, och efter studenten och sommaren som följde for jag till Nya Zeeland. Min pojkvän for till Japan. När jag hälsade på honom över nyår gjorde han slut och mitt liv rasade samman.

Nya Zeeland var dock en fantastisk upplevelse, och när jag kom hem följde några månaders intensiva studier för att pröva upp betyg etc, så att jag skulle kunna komma in på läkarprogrammet. Jag åkte till Paris och bodde där under sommaren med tjejen jag hade träffat i Frankrike tre år tidigare. Och sen kom jag helt plötsligt in på läkarprogrammet.

Sedan dess har mycket saker häntt. Jag har gått med i spex och därigenom, samt genom lajv, träffat några av de nu viktigaste personerna i mitt liv. Jag har redan avverkat två lägenheter och är inne på den tredje, och just nu är mitt liv bara himla bra.

Det var mitt liv. Vem är jag då? En pratglad, äventyrslysten och disträ tjej, som gillar uppmärksamhet och som tycker om att diskutera livets aviga sidor likväl som de fina delarna. En tjej som blir blyg och osäker i vssa sammanhang, och i andra helt sprittande glad och uppspelt. En passionerad person med stor människokärlek, men med vissa elitistiska drag. En överdramatisk, men i grunden positiv människa, som vill få ut så mycket som möjligt av livet, men framförallt vill finna trygghet. Kanske.

Kommentarer
Postat av: Jane

Jag saknar högstadietiden SÅ mycket. Vi var bäst. <3.

2011-01-01 @ 21:39:26
URL: http://www.janejohansson.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0