Ett halvfullt glas

 

Jag läser för närvarande en fantastisk bok (The Book Thief av Markus Zusak), som jag kommer återkomma till när jag läst klart. Jag läser den inte ensam utan i bokcirkelformat. Eftersom det tar mycket längre tid att läsa en bok tillsammans med någon så läser jag andra böcker parallellet. Jag har aldrig läst på det viset innan, men det fungerar faktiskt bra!

 

Jag har aldrig förut deltagit i någon sorts bokcirkel, så jag vet inte hur det brukar gå till, men jag gillar vårt upplägg. Vi läser helt enkelt några kapitel i taget och diskuterar sedan vad vi tycker om den del vi läst och om boken i sin helhet så långt. Vi har ingen direkt struktir i diskussionen, utan bara pratar på tills vi tycker att det inte finns något mer att säga. Det är ett intressant sätt att läsa eftersom man delar upplevelsen medan man läser - annars brukar jag låta läsupplevelsen vara "min" tills jag läst klart boken.

 

Enda gången jag gjort något liknande innan var när jag och två kompisar var på midnatssläppet av Harry Potter and the Deathly Hallows i Stockholm. Då var det dock snarare för att vi inte skulle råka spoila varandra för att vi läste olika fort, än för diskussionens skull...

 

 

Sidenote: "bokcirkeln" - som snarare är en boklinje, eftersom den bara innefatta två personer - har jag tillsammans med en före detta pojkvän. Vi var bästa vänner när vi var tillsammans (detta är många år sedan nu), och jag har verkligen saknat vår vänskap, för vi hade då ett intellektuellt och spirituellt utbyte som jag inte haft med många andra..... Nu kanske vi båda är mogna för att vara vänner igen. Vi får se.