Vackert språk är inte nog
Idag har jag en jobbig dag och jag klarar itne riktigt av att ta mig hemifrån. Tänkte alveda tankarna genom att berätta om den senaste boken jag läste. (Omslaget är som vanligt klickbart och tar er till källan)
Mãn av Kim Thuy
Jag älskade Kim Thuys debutbok Ru, som jag läste förra året, och blev därför superpepp är jag en dag inne på Akademibokhandeln såg att det fanns en ny bok av samma författare. Den var lika tunn som den förra och hade samma ton och upplägg (poetiskt skrivet, man kastas lite fram och tillbaka i kronologin), men av någon anlednig fungerade det inte alls lika bra för mig den här gången. Jag fångades inte upp av historien, jag blev förvirrad av upplägget och jag var otålig och uttråkad vaara 80 sidor in. Språket var fortfarannde vackert, och berättelsen tog sig något mot slutet, men jag kände mig mest ganska tom när boken var slut. Några meningar fik mig att flämta till förtjust, och mottot i början var underbart, men vackert språk tar bara en bok så långt. Hade den inte hämtat sig, handlingsmässigt, på slutet skulle den ha fått ett lägre betyg. I slutändan gav jag den 3 av 5 stjärnor på Goodreads.
Kommentarer
Trackback
